Simon Augustsson
Anledningen till att jag skrev mitt inlägg, var att jag menar att man bör snacka med greenkeepern på den bana som man är medlem på.
Han eller hon är annställd för att ta hand om medlemmarnas bana.
Olika gräs har olika tolerans när det gäller att vara infrysta i gräs, krypven har den största toleransen ca 90 dagar, tunrapp har den sämsta den klarar inte mer än ca 20 dagar.
För att gräset skall klara en vinter så vill mann att det skall härdas, det gör gräset när det på hösten har slutat att växa, gräset slutar vanligen att växa efter ett par tre frostnätter. Efter det så är det viktigt att man får klara kalla dagar för då lagrar gräset kolhydrater(fotosyntesen) som det har som mat packe under vintern.
Det bästa för gräset är att det blir tjäle i marken innan det kommer snö, detta i huvudsken för att man inte skall få svampangrepp.
När snön väl ligger över greenen så fungerar den som en isolation, vilket är bra. Problemen uppstår när man får temperatursvängningar, snönsmälter på dagen och så fryser den på natten, då kan det fort byggas upp ett tjockt lager is, det är då man vill ha ett gräs som klarar att vara infryst.
När vi sedan kommer in i vår perioden och isen börjar att smälta, isen smälter inte bara på ytan utan också underifrån, då bildas det en hinna av vatten under isen som ger ett anerobt förhållande, dvs ett förhållande utan luft,.
En gräsplanta som har liggat under snön samt att den kanske har varit inkapslad i is ett antal dagar, är mycket svag, det kan därför röra sig om timmar innan den dör av syrebrist.
Jag menar därför att greenkeepern bör få bort snö och is så fort vårsmältningen börjar.
Ett av de största problemen med vatten är att det samlas i lågpunkter, samt att det rinner från den högsta punkten till den lägsta, det är därför viktigt att arkitekter och banbyggare har detta iåtanken när de designar och bygger baner i vårt klimat.
När isen har gått bort från greenerna så kan man stå inför ett annat problem, frystorka.
Detta är ofta det som sker med buskarna som är refererat till, detta kan också ske med gräset.
Det som sker är att det ofta är fryset eller väldigt kallt i marken men varmt på ytan, då vaknar gräset till och börjar suga vatten, men eftersom det inte finns något vatten att suga på grund av den frusna profilen, samt att greenkeepern inte kan sätta på bevattningen på grund av att det är tjäle i marken, så dör planta. Ett sätt att undgå detta kan vara att täcka greenerna med duk.
Ett annat problem som kan uppstå på våren är en sk crownhydration, dvs en cell sprängning. Detta sker när vi har snabba skiftningar i temperaturen. Dagtid så är det kanskle 10 pluss och så faller det snabbt ner till 10 minus på natten, då hinner inte plantans cell att transportera ut nog vatten från sin kärna och ut från den, vi vet ju vad som händer om vi fryser vatten i en flaska, den spricker.
Jag vet inte om jag har svarat på alla frågor, om jag har glömt något så kom tillbaka till mig.
James Beards bok är troligen den bästa boken som är skriven om skötsel av golfbaner, det spelar enligt mig ingen roll när den är publicerad.
Beklagar sent svar.
Simon
